Övade med bommar på banan i tisdags. Fyra bommar låg som i en liten fyrkant och fokus handlade om att galoppera över de, rytmiskt och vackert. Gick ganska bra till en början, men Janne är lite slarvig på bommarna. Tappar ett ben nu och då, hamnar i otakt, flyter ut åt ena sidan… Till slut blev jag lite less och petade till med dressyrspöt på bakbenet. Eller, jag hade petat till några gånger, men nu gjorde jag det när vi precis var över bommen. Då passade han på att förvalta den kraft som bommen medför – till att sparka bakut! Han skjuter till ordentligt så jag hamnar i obalans, dessutom verkade han ge sig själv mer kraft än vad han tänkt sig då staketet kom mot honom alldeles för fort. Ett snabbt stopp när jag redan var i obalans och jag föll i backen. Jag ramlade alltså av från Janne 16 år! Helt sjukt. På rumpan. Gjorde svinont. Min kropp är inte skapt för att ramla av längre. Det känns som att hela bäckenet är intryckt och hela kroppen värker.
Oavsett smärtan så ville jag för allt i världen inte missa veckans höjdpunkt, dvs onsdagshoppningen på SchultzArena. Värktabletter in – smärta ut (framskjuten åtminstone). Som om tränaren hade suttit på ett moln ovanför mig när jag red dagen innan, så handlade träningen om just bommar! Att komma rätt på bommen med tre eller fyra galoppsprång fram till hindret. Svinsvårt. Svinnyttigt. Svinkul! Vi fick sitta och nöta på övningen ganska länge så det blev lite bättre, men helt klart något som jag behöver jobba mer med. Typ varje dag. När jag kan sitta i sadeln ordentligt igen.
Stackars mina hästar, de lär inte riktigt känt igen mig där uppe på ryggen… När jag bara satt och kved och inte alls red som jag brukar. Det blev så påtagligt att jag inte riktigt kunde förmedla övertygelsen eller stödet som jag brukar. Å andra sidan kanske jag hade haft en svacka annars ändå och inte haft något att skylla på, så det var nog tur att jag ändå hade rumpsmärta för att ha en giltig anledning till att inte vara på topp… 😉
Påsken kommer lägligt och jag ska verkligen vila mig igenom denna högtid!
Malins Hästblogg 
En reaktion till “Platt fall och rumpsmärta”